Fantastiska kvinnor

Bagarbertan har fått ledigt för att förbereda brödbak samtidigt som äppelträdet har slagit ut på gården denna dag.
Jag vill ägna en stund åt två fantastiska kvinnor som tillsammans är nästan 200 år.
Ja, det är sant och de två är mina fantastiska fastrar. Den äldsta och den några år yngre systern som varje vecka skickar brev och byter fax med varandra från norr till söder. De har ett långt och strävsamt liv bakom sig. Ett liv som också gett dem minnen och erfarenheter. Fastrarna delar gärna med sig av allt möjligt, från glädjeämnen till vardagsbekymmer och säkert prat mellan varandra om barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Trots krämpor på ålderns höst, finns glimten i ögat och humor i de brev som jag också får och läser med stor glädje.

En sommarbild tagen på tre av de sex syskonen i hembygden för några år sedan.
Fastern Anna-Stina i Stockholm som sällan går att fånga på bild. Hon har nog alltid haft lite extra bråttom med sitt fixande och donande så att alla ska trivas. Hon berättar i ett av sina brev, att hon skulle kunna skriva en hel pocketbok om sin lillebror (min pappa). Undrar just vad den ska innehålla! Säkert både ros och ris.
Hon beskriver också målande om när den första datorn kom till hennes arbetsplats för 35 år sedan. Inte ens pojkarna som kröp omkring bland sladdarna på golvet, förstod vad som var fel.
Faster Elin, längst till höger på bilden, minns jag från barndomens somrar. Alltid spännande att komma till landet, med kalvar, getter, höns och sommarbarn från storstan. Där fick man hallonsaft och bada i sjön. Faster Elin skickade senast några fina foton från förr. Jag ska återkomma med ett brevsvar som tack!
Tänk i morgon har Ingemar namnsdag. Det var farfar och jag har också honom att tacka för mina fantastiska fastrar.

Mjölkpallen i Sel

Barndomens bagarstuga dit familjen flyttade ut på sommaren.

Jag skickar den ljuvliga lilla skogsstjärnan som tack för att ni finns!