I vedspis

Perioder med mycket jobb medför stiltje i bloggandet. Hela veckan har bestått av resande runt länet för att utbilda och utbilda igen. Snön hänger tung på grenar och hustak. Rätt så trivsamt när varma kläder finns packade i resväskan.
En natt på retrohotell, åtminstone innan man kommer in i det egna rummet. Den långa korridoren är målad i regnbågens alla färger och på väggarna hänger Marimekkomönstrade tygbonader i matchande färger. Rött, Gult, blått, grönt och lila. Jag och min arbetskamrat hamnar båda i den blå sektionen. Glatt fnissande gör vi oss hemmastadda.

Dagen därpå och efter förrättat värv, väntar Pensionat Åsäng för min del. Där möter husdjuren som vill ha sällskap. Tre getter, värpande höns, två katter och lika många hundar. Värdinnan och jag ska också förbereda delar av den "flyttgröt" som ska med till vår arbetskamrat som nyss flyttat in i hus.
Eftersom "tjälknölen" ska in i ugnen samtidigt som efterätten uppstår problem.

.. fast bara nästan, eftersom köket också har en fungerade vedspis.
Bertan har aldrig tidigare bakat något i en riktig vedspis, så det här ska bli spännande. Mannen i huset engageras och får sköta uppeldningen.

Termometern på luckan har en annan skala så det känns lite osäkert. Möjligen fungerar den inte alls?!

Under tiden blandas smuldegen och äpplen skalas.
Lite kardemumma, kanel, råsocker och sen är pajen klar för ugnen.

En timme senare verkar den vara färdig. Äpplena är mjuka och översidan har fått en fin gyllenbrun färg. Temperaturen troligast lite för låg, eftersom gräddningen tar så lång tid.

Äppel, päppel, pirum, parum...

Kamraterna verkar också nöjda och kanske lite imponerade, när vi presenterar den vedspisgräddade smulpajen. :) Vi funderar på att baka matbröd nästa gång i vedspisen på Pensionat Åsäng! Tack för besöket.