Frön

Går en tur runt min egen täppa och letar, nu när i stort sett allt är överblommat. Hittar olika vackra konstverk. Alliumen med sin fröställning där en liten "blomkopp" är en boning för varje frö. Jag pillar försiktigt ut några små svarta klot och sprider i andra rabatter.

Mot öster i den skuggiga rabatten där Aklejrutan självsått sig, vippar kronorna så glatt med hängande kapslar. Även de fröätande småfåglarna visar sig allt oftare nu mitt i sensommaren. Intresset för trädgårdens växter är inte att undra på.

På solsidan däremot, ståtar Krollilja och Mose brinnande buske, som döljer sina frön väl i vackert färgsatta frökapslar.

I början av veckan tog även jag tillfället att använda lite frön, mandlar och nötter i mitt bakande. Inte från den egna trädgården, utan inhandlade speciellt för ändamålet. Att bjuda arbetskamraterna på fika när man får barnbarn är numera en tradition. Jag dubblar satsen för att fira vår två nya småprinsar.
Här bjuder jag alla som vill på receptet på en härlig "Tvilling Toscapaj"

Tvilling Tosca

En toscapaj med mandel, nötter och frön av olika slag. Den innehåller ekologisk sötmandel, hasselnötter, valnötter, pumpa och solroskärnor. Bakas dagen innan den ska serveras. Kan också frysas dagen efter.

Pajdeg

3 dl vetemjöl

2 msk råsocker

100 g smör

2 msk kallt vatten

Fyllning

150 g sötmandel

100 g hasselnötter

75 g valnötter

75 g blandade kärnor (pumpa. solros)

(Sammanlagt 400 g nötter, mandlar och kärnor)

Toscasmet

2 ¼ dl strösocker

2 ½ msk ljus sirap

125 g smör

2 ½ msk mjölk

2½ msk vetemjöl

Blanda samman alla ingredienser till pajskalet i en matberedare.

Låt den vila inplastad 1 tim i kylskåp

Rosta nötter och mandlar under tiden i 200º ca 10-12 min. Håll koll så att det inte bränns och rör om då och då. Gnugga av skalet på nötterna mellan handflatorna. Ställ åt sidan.

Kavla ut pajdegen och täck en form med löstagbara kanter ca 24 cm Ø

Ställ i kylen ca 30 min.

Grädda pajskalet i 12-15 min utan fyllning

Gör toscasmeten under tiden

Blanda under tiden ihop alla ingredienser till toscasmeten i en kastrull.

Låt sjuda INTE koka på svag värme tills allt smält samman. Ta kastrullen från plattan.

Blanda ner alla nötter och kärnor i toscan och rör om

Fördela i det förgräddade skalet och

Grädda ytterligare ca 15 min på 200º till pajen fått en gyllenbrun färg.

Skär inte i pajen förrän nästa dag!  Kan serveras med färska bär

NJUT!

Stickstilar och kaféavslutning

Vem kunde väl ana att den stora stickcaféfinalen också skulle innebära julklappsutdelning?!
Lite sorgesamt måste man dock tillägga. En epok går i graven, men bakom knuten väntar säkert något nytt och spännande. De ser lite finurliga ut både Kaféägarinnan och Grantomten själv. Nu gäller det att passa på att njuta denna kväll bland nystan, härvor och medsystrar. Gertrud som nu utökat sin butik i nya rymliga lokaler mitt i byn. Väl värt ett besök!

Som bordsgranne får jag en ny bekantskap. Hennes mamma i Turkiet har lär ut denna speciella stickteknik. "Runt höger pekfinger lindas en del av garnet upp, men tråden löper sedan vidare till nystanet"

Från finger går garntråden runt halsen och hålls sedan spänd ner i vänster hand. Garnet kastas runt stickan så snabbt att det ser ut som en maskin, omöjligt att fånga på bild...Samtidigt släpps det upplindade tråden på fingret av eftersom. Kanske går det snabbare och blir mer jämnt än med vår vanliga teknik ??

Själv fortsätter jag oförtrutet på min blålila linnekofta och funderar samtidigt på vad som döljer sig i paketet... Koftgarnet kommer från Karin Öbergs kollektion Kalinka.
Tack för åren som gått!

Ett klang och jubelår

Inga nyårslöften, men kanske några föresatser när nya kalendern plockas fram. Fick förresten den senaste utgåva av Eva Björks Tantkalender av min trogna vän och torggummekollega. Den ska få följa med och inspirera, vart efter dagarna rullar på. Jag säger som en av mina barndomskamrater, "2011 ska bli ett klang och jubelår". Det år som gått, innehöll sådant man kan avstå från, men visst fanns det glädjeämnen också.. Att stanna upp och fundera över det som hänt ger nya insikter. Bland annat att ta vara på den tiden som är just nu. Tillfällen till glädje och inspiration fyller på positiva energier när motgångar uppenbarar sig, så tänker jag mig. Några glädjeämne att minnas från 2010 kan vara

Årets första tur på nyinköpta och vallade skidor

Borenoresan tillsammans med Grönsaksodlaren

Första dagsmejan

Våfflor med frusna hallon

Ett lyckat brödbak

Min svågers nöjda hund med spring i benen

Utsikt över havet på midsommarafton

Lillasysterysterstrumpan som blir fru

En saknad barndomskamrat är återfunnen tack vare cyberrymden!

Att få vara Bagarbertan på riktigt

Att tillsammans med småstrumporna bjudas på damlunch hos faster

Att sitta i vebon efter en riktig äppelmustarhelg med barndomsvännerna

Att tillsammans med hushunden få plocka årets sista tranbär på myren
Ett år går fort men alla minnen finns kvar. 2011 är Kaninens år i den Kinesiska kalendern.

På rulle upp och ner

Första rullen i byn, vilken grej. Dessutom fotocellstyrd, blank och fin.
Grannfrun inviterar till en rundvandring på nya Resecentrum. Det skulle gå för sig att få åka upp och ner hur många gånger som helst. Kändes nästan som en storflygplats eller T-banan i huvudstaden.
Många nya ord och uttryck ska bli vardagsmat i byn. Två perronger leder passagerare till och från de tåg som ankommer spår ett eller två. Klockan är igång och styrs direkt från Ånge... är det inte fantastiskt så säg!

Perrong betyder förresten trappa av sten på franska. Motsatsen är lastkaj och sådana finns det gott om sedan tidigare.

En stor väntsal med tillhörande kafédel och konferensrum är också något särskilt. Ljust och inbjudande även för de personer som är synskadade. En alldeles speciell känseltavla, där anläggningen presenteras och kompletteras med punktskrift.
Nu är det bara tågen och passagerarna som inte syns till. Om 30 dagar smäller det.
Med pompa och ståt inviger kungen hela härligheten. Som konsult längtar också Bertan att få förkorta sin pendlingstid med mer än en timme per dag.

Nedräkningen har börjat

Ledigheten från konsultjobbet har börjat. Trädgårdslandet här hemma och intrimning på Kafébageriet står på agendan under den närmaste tiden.
Recept och förhållningsorder kom idag på mail från Kaféägarinnan, så nu är det bara att sätta igång med förberedelsena. Som Bertan har vänta och surrat om degar och brödsorter de senaste veckorna.

Morgondagen börjar tidigt för säkerhets skull. Det ska bakas kanel- och kardemummasnurror, Levain till veckans sallad och så några pajskal som ska fyllas eftersom. Kommande vecka blir det surdegsbrödens tur. De ska dukas upp till försäljning i vackra korgar på disken i kaféet.
Just nu vilar fördegen lite varmt i skåpet ovanför kylen till i morgon bitti. Fick tag på två lämpliga plasthinkar med tältslutande lock på jobbet häromdagen. Nu räcker inte ½-liters yoghurtburkar längre. De nya rymmer säkert två lite surdegsgrund. Grunden kommer att hålla sig pigg och fräsch, eftersom den matas hela tiden med nytt mjöl. Rapporter från bakbordet och Bertans kaféliv kommer också under veckorna framöver.

Dagen får avslutas med lite fröjd för ögat. Både Akljerutan och Brunnävan blommar samtidigt i rabatten här hemma. Så ljuvligt söta. Välkommen Juli månad!

Borneo - resan går söderut mot Klias Peninsula 1

Målet för dagens bussresa...


Efter en del funderande blir valet att ta buss söderut från Kota Kinabalu längs kusten, mot Klias Peninsula och Menombuk.
Vilken spännande erfarenhet att komma till en busstation där alla försäljare gör sitt bästa för att kunden ska välja just deras bolag. "Hurry, Hurry, mister"... och då förutsätter man att bussen går just om någon minut. Det visar sig dröja mer än en halvtimme.

Det finns tid att provsmaka en av mangofrukterna som packats för resan.

Otroligt saftliga, läskande och lättast att äta så här. Ett rutmönster skär man själv med kniven på varje halva och sedan vänder man delen ut och in. Praktiskt och utan kladd mellan fingrarna.
Tydligen inte så vanligt med turister på bussen. Alla resenärer förstår snabbt att vi ska till Tempurung Seaside Lodge, nära Kuala Penya. Där vid vägkanten i 35 graders värme kommer så småningom en ny transport som tar oss de sista kilometrarna ut till kusten.

På otaliga ställen under bussresan syns gräsbränder längs vägen och på fälten. Så länge husen inte hotas får det brinna fritt. Orsaken är ofta fimpar som kastats ut från bilar.

Efter bara några minuter väntan kommer Jeepen som ska hämta. Som sällskap får vi en del av kvällens middag, långbönor och de är verkligen l-å-n-g-a.

Här är vår hemvist under några dagar med frukost lunch och middag. Dessutom otrolig utsikt över det öppna havet (Sydkinesiska sjön) och solnedgången.

Utsikt från balkongen

Interiören och

hopplöst jättehårda sängar, som längre fram under resan ska kompenseras med ett 5-stjärnigt alternativ...

Seaside view
På just denna plats ska VillerValle få sin välförtjänta första fisk. Plastkajak finns till förfogande och i tidiga morgontimmen beger sig mannen ut för att fånga.

Efter mycket letande i ett medhavt fiskelexikon, kan ortsbefolkningen bekräfta fångsten. Catfish och några till. Alla är nöjda och glada.
DjungelJane ägnar sig samtidigt åt lite Mankell´s "Kinesen".
Hoppsan hoppsan, den första skalbaggen visar sig intresserad och landar på boken. En "jätte" typ Bagge med horn, hu,hu, bort med den. Allt går så snabbt och ingen kamera finns tillhands.
Men nere vid stranden senare samma dag, kommer en annan jätte springandes.

Till storleken, lång som en tändsticksask med oranga prickar på ryggen.
Ner i sanden och så är den borta igen.
Lång dag, lång resa och äntligen dags för lite nattvila.
Följande morgon väntar Klias River och Wetland med spaning efter apor och krokodiler mm.

Borneo - Land below the wind

Så kallade författarinnan Agnes Keith det land där hon levde och skrev under många år i mitten av 1900-talet. Det är också titeln på en av hennes böcker.
Också vi valde Borneo, men då för tre veckors semester. Världens tredje största ö, efter Grönland och Nya Guinea. Vad hinner man på den tiden, om man inte bara ska transportera sig hela tiden. Valet blir den malaysiska delen och regionen Sabah i norr.

Resan går via Amsterdam - Kuala Lumpur och 18 timmar senare landar planet i Kuta Kinabalau, som är huvudstaden i Sabah.

Utsikten som möter oss från hotellfönstret nästa morgon. "Tunku Abdul Rahman National Park" ligger där på andra sidan och turbåtarna går redan i skytteltrafik.


Lonely Planet är en ovärderlig guidebok som vi har mycket nytta av under de kommande tre veckorna.
Den tropiska värmen slår emot kroppen med full kraft så fort vi lämnar det luftkonditionerade hotellet, för att bege oss på upptäcktsfärd i stadsmyllret.

Jesselton Point är hamnen. Namnet skvallrar också om att engelsmännen kolonialiserat ön, förutom alla andra som slagit sina klor i området under olika perioder.

Med utsikt över fiskeflottan som ligger för ankar i viken, passar det bra med en paus och en kall Tiger. Planläggning av aktiviteter och en titt i kartan, för att förstå att äventyret verkligen har börjat.

Det blir middag på Night Market, som är en gigantiskt matbazar, med rätter från Sydostasiens alla hörn.


Denna gång är det Filippinskt, med grillad fisk, skaldjur, bläckfisk, ris och grönsaker. Olika såser och kryddburkar ställs fram runt oss på bordet. Bäst att kika lite hur de andra gästerna gör. Många blickar riktas mot vårt håll, man skrattar, sträcker upp tummen, så det verkar som om vi får godkänt i kväll.