Under samma himmel - resedagbok i flera avsnitt

Avsnitt 4 - Garnspaning, strumpstickor och stickkafé
Det var aldrig tal om att besöka något stickkafé under vår tillfälliga hemvist Arkhangelsk.
På kafé fikar och pratar man om viktiga saker, samtidigt som musiken strömmar ur högtalarna.


Vi ägnar oss i stället åt garnspaning som är en utmaning i sig. På handarbetsaffärer arbetar mest lite äldre kvinnor bakom disken. För två konsulter som endast och med viss möda kan förmedla sig i ett-ordssatser tar det tid. Där på disken ligger en fiffig liten "provpärm" med uppstickade mönsterlappar i olika färger och garner. Den imponerar.
En virknål ska nu inhandlas, till det inplanderade stickkaféet samma kvällen på hotellrummet. "Virknål" finns inte i parlören, så det blir att peka och peka, för att komma rätt i raderna på väggen. Expediten hinner plocka fram olika stickor, nålar, måttband och andra bra saker, innan hon till slut prickar rätt på raden för virknålar. Jippiiii. En virknål i storlek 3 är erövrad för 40 rubler.


Lyset är väl inte det allra bästa på hotellrum, när maskor rymmer från strumpstickan och ska fångas upp. Bäst att passa på med det kritiska masksökandet när dagsljuset kan hjälpa till.


Så, äntligen dax för kafékväll. Lite sötfika är inhandlat och vattenkokaren bubblar för fullt på golvet. Vi ska också fira med lite champansky, kvällen till ära. Ett MMS skickas iväg hem, till kamraterna som samtidigt sitter på sitt stickkafé. En gemytlig kväll, med småprat om "stickor som försvinner". Några stickade varv blir det.


En berättelsen om stickor
När konsulterna checkar in på hotellet går något fel..
Det som står till buds av rum, är två för "RÖKARE".
Efter en del dividerande utlovas ny rökfria rum till dagen därpå.

Straxt efter frukost nästa morgon kommer besked om omedelbar flytt.
Allt plockas snabbt ihop och inom loppet av 15 minuter är rockaden ett faktum.
Iväg på dagens uppdrag, och så på kvällningen när stickningen åter ska tas fram, saknas en av de nya trästickorna, som inhandlats hos Garntomten innan avresa.

Ner till receptionen med en likadan sticka, för att visa hur den förlorade ser ut. En ny gäst har flyttat in i rummet, så allt letande får bero till kommande dag. House-wifen på våningen ska då kontaktas, för att söka igenom det första rummet. Så det är bara att vänta på besked.

Efter hemkomst från dagens arbete, görs en glädjande upptäckt. På det lilla bordet i rummet, ligger nu TVÅ trästickor. Den ena av okänt ursprungoch och en storlek större, den andra visar sig vara den förlorade!
Detta måste uppmärksammas på något sätt. Sagt och gjort, StickarBertan tar en av de medhavda chokladlådorna och beger sig ner till receptionen. Överlämnar asken med hälsning och tack till House-wifen. Tala om förvånad min på kvinnan bakom disken.

Allt är inte slut med detta. Min kamrat, även hon sticknödig, tappar sin strumpstick mitt under pågående stickkafé. Hon ska söka ljuset för att fånga en maska med den nya virknålen och vips är stickan försvunnen. Då finns av en händelse, en extra trästicka att låna ut och dessutom med passande storlek. Arbetet fortsätter och stickan söks överallt i det 20 kvm stora rummet. En stick kan väl inte bara FÖRSVINNA?!

Dagarna går och efter nästan en vecka ska en städning göras bland medhavda papper och mappar. Jäklar i min låda... där rullar metallstickan fram från Hotellmappen, med all information om service, telefonnummer och tider. Ingen idé att grubbla hur och varför... Allt är frid och fröjd och vi är nu summa summarum en trästicka rikare.


Här några fynd från garnboden och torgmarknaden.


.. här ett par knähöga ullsockar.


..och här några presentvantar, handstickade i det typiska mönstret från regionen.
Ett avslutande avsnitt väntar.