Nostalgiskt Hittegods

Trodde inte mina ögon, när jag häromveckan fick återse denna reklamfolder, tack vare en pågående garagestädning...

När någon frågat mig under årens lopp, hur det kom sig att vi flyttade till kommunen, då har jag berättat.......

För 35 år sedan flyttade vi till just "Nordmaling - där Västerbotten är som trivsammast". Det berodde bland annat på den här foldern. En dag kom vi hit tack vare ett besök hos en av byns färghandlare, som hade den Faluröda färg som min svärmor behövde.  Som bonus blev det ett kafébesök mitt i byn. Där hade man dukat upp nybakade krämbullar och bryggkaffe. Lägligt på disken hade man placerat en liten korg med foldrar. Det var långt innan någon riktig turistinformation var etablerad i byn. 

På den tiden räckte det med text på svenska, för att möta nya innevånare eller nyfikna förbipasserande turisters behov, av att lära känna kommunen, de små orterna och aktuella besöksmål. Ett engelskt ord hade dock letat sig in på baksidans nedre del. Ett vykort som kunde rivas av och skickas ut i världen. I den lilla rutan där frimärket skulle placeras fanns två ord, BREVPORTO/ "STAMP".

Bilder med sammanfattande text i en folder var då tillräckligt för att vi skulle frestas, att slå ner våra bopålar i det röda huset med vita knutar i den trivsamma kommunen. Tänk, en kuststräcka på 15 mil, klippor, skär och sandstränder. Storrisberget och grottan där högt upp, med det spännande namnet "TjuvAntes grotta". Lögdeälvens vindlande framfart, Järnäsklubb med sitt gamla fiskeläge, den nedlagda lotsplatsen och en fin gästhamn för båtar från när och fjärran.

Den gamla medeltida kyrkan mitt i byn med sin vackert rödmålade klockstapel, vittnade om att här har människor bott och trivts i flera hundra år. Hemvändardagarna som skulle erbjuda allehanda festligheter. Sist men inte minst Olofsfors Bruk några km från centralorten. 

På den tiden hade vi telefonnummer som började med en "etta" om vi bodde på Vallen. Sen kom larmnumret 112 och första siffran byttes mot en "trea" i stället.

När jag nu 2015, försjunker i den information som presenteras om kommunen, byar och besöksmål, så blir jag både nostalgisk och glad. Mycket av det som beskrivs finns kvar i dag, har utvecklats och är minst lika populärt och aktuellt nu som då, med några få undantag. 

Kommunens yta har ökat något på grund av landhöjningen. Folderns befolkningssiffra har till i dag minskat. Trots det har vi i dag fått möjlighet att dela kommunen med nya människor från andra delar av världen. Vi har fått information på flera språk, nya bekantskaper, spännande traditioner och maträtter. Det berikar kommunen, ger oss nya utmaningar och gör det trivsamt på ett nytt sätt. 

Trevlig och snöig sista dag i januari!